"Småland-Blekinges Europakontor i Bryssel är kontaktlänken mellan regionen och Bryssel. Kontoret agerar dörröppnare och är regionens förlängda arm i Bryssel. Den främsta uppgiften är att bevaka regionens intresse i EU-relaterade frågor."

Europas medborgare-”Mer för oss samman än det som skiljer oss åt!”

29 juli 2016.

Den senaste tiden inom EU har präglats av Storbrittanniens folkomröstning och att vi nu sannolikt kan emotse en Brexit. Var står EU:s befolkning efter folkomröstningen? Vilket EU vill Eus medborgare se? Den närmaste tiden kommer säkerligen att präglas av diskussioner om hur EU kommer att förändras. Vilka frågor skall EU hantera och vilken omfattning skall samarbetet ha? En mängd frågor förutom Brexit påverkar. Terroism, klimatförändringar, flyktingkris. Vilken roll skall EU spela? EU-parlamentet har tagit fram en Eurobarometer där man undersökt opinionen hos befolkningen efter Brexit.

I undersökningen finner befolkningen att EU: s högsta prioritet skall vara kampen mot terrorismen följt av åtgärder för arbetslöshet, kampen mot skattebedrägerier, migration, skydd av de yttre gränserna och miljön. De tillfrågade i undersökningen tror att mera gemensamma EU-åtgärder krävs på de flesta politikområden som de tillfrågades om. Kampen mot terrorism (82%) och kampen mot arbetslösheten (77%) valdes ut som de främsta prioriteringarna. Av de tillfrågade medborgarna efterfrågade 75% mer EU-åtgärder i kampen mot skattebedrägeri och 74% ansåg också att fler ingripanden behövs på migrationsområdet, 71% efterfrågade mer skydd av de yttre gränserna, medan 67% ville se fler insatser för att öka miljöskyddet. Parlamentet har också inrättat en granskningskommitté som kommer att se över den information som offentliggjordes i och med Panamadokumentens avslöjande. Att man efterfrågar mer skydd av EU:s gränser gör att Parlamentet kommer att arbeta mer med gränsbevakningsmyndigheten Frontex. Trots Brexit kan man konstatera att tre fjärdedelar av européerna (74%) tror att det för dem samman är viktigare än det som skiljer dem åt. De allra flesta människor sade också att EU bör ingripa mer än i dag. 

REinEU2016 26-28 oktober i Bratislava, Slovakien

28 juli 2016.

Vetenskap, forskning och innovation är avgörande för en hållbar utveckling av den europeiska ekonomin. Därför träffas hundratals representanter från europeisk och internationell forskning, innovationsgrupper samt näringslivet för att diskutera "Re-industrialization of Europe". Nanoteknik, avancerade material, tillverknings- och produktionsteknik, bioteknik  kommer att lyftas fram för en återindustrialisering av Europa under den internationella konferensen REinEU2016 som hålls under det slovakiska ordförandeskapet den 26-28 oktober i Bratislava.

https://www.b2match.eu/reineu2016

Rådets synpunkter på kommissionens digitala paket

27 juli 2016.

Europeiska kommissionen har offentliggjort ett paket om hur EU kan främja digitalisering och därigenom se till att EU: s ekonomi fortfarande globalt konkurrenskraftig. 
 
Det digitala paketet består av fyra delar
 
-Digitalisering av europeisk industri
-Standardisering av informations- och kommunikationsteknik (IKT) för den digitala inre marknaden
-Europeiska molnlösningar
-Handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020
 
Paketet i sin helhet kommer att stärka digitalisering av industrier och öka investeringarna. Ett mer digitaliserat Europa hoppas man kommer att stärka samverkan mellan samhällssektorer och samtidigt öka investeringar genom strategiska partnerskap och nätverk. Medlemsländerna (MS) i Rådet ser positivt på digitalisering och det nya digitala paketet. MS anser att man också måste stödja, ansluta och samordna nationella och regionala digitaliseringsinitiativ.
 
Rådet välkomnar kommissionens förslag om att investera 500 miljoner EUR i ett pan-europeiskt nätverk av innovationsnoder där företag kan få rådgivning och testa digitala innovationer.
 
Ett särskilt fokus är hur regelverket kan stimulera och aktivera digital innovation och göra det möjligt för innovativa företag att växa. Rådet välkomnar också att kommissionen ser över nya regelverk för tekniken Internet of Things.
 
I förslaget strävar kommissionen också efter att lägga till rätta regler för standardisering av digital teknik. Dessa regler avser en styrning av all informations- och kommunikationsteknik på den inre marknaden. Detta innebär att man i framtiden kommer att kunna ansluta och dela data med varandra - oavsett tillverkare, operativsystem eller andra tekniska förutsättningar.
 
Rådet är överens om att standardiseringen kommer att bidra positivt till europeiska industrins konkurrenskraft på världsmarknaden och skapa en fungerande inre marknad, vilket gör det lättare för företag att interagera.
 
Rådet inser också att Europa skulle gynnas av ett öppet europeiskt moln för att dela information inom forskning. Tanken är att denna lösning skulle maximera nyttan av kunskapen som finns inom vetenskap, industri och offentliga tjänster. Det europeiska molnet skulle stödja samarbete och kunskapsutbyte mellan discipliner, sektorer och nationaliteter.
 
Rådet stöder också den europeiska handlingsplanen för e-förvaltning 2016-2020 som föreslås av kommissionen. Syftet med detta initiativ är att samordna nationella insatser och vidta gemensamma åtgärder för digitala och offentliga tjänster, inklusive digitala onlinetjänster över gränserna. Initiativet kommer att bidra till att modernisera den europeiska ekonomin och samhället. Sverige och Småland Blekinge har redan utvecklat många e-lösningar hos myndigheter, men säkerligen kan man fortsätta denna utveckling. 
 
Det paket som föreslogs av kommissionen har för avsikt att optimera den digitala marknaden i Europa, stärka konkurrenskraften och bidra till att ge EU: s innovativa företag bättre tillgång till världsmarknaden.
Paketet kommer att omfatta 50 miljarder EUR för digitalisering av industrier.
 
Prioriteringarna i IKT-standardiseringen är bland annat 5G, Internet of Things och cybersäkerhet. Handlingsplanen för e-förvaltning skall genomföras före 2018.
 

Viktigt för EU med projektfinansiering till transportsektorn

27 juli 2016.

 

Transport är en viktig sektor i Europa och EU vill utveckla och främja en transportpolitik som är effektiv, säker och hållbar över nationsgränserna samt bana väg för en konkurrenskraftig industri, sysselsättning och tillväxt.

Årliga kostnader för trängsel på vägarna och i luften Europa är cirka 1 procent av den årliga BNP:n. Dessutom räknar experter med att både gods- och persontrafik kommer att öka ytterligare under de kommande åren. Därför finns stora krav på EU att effektivisera transportsektorn.

Europas transporter har blivit mer energieffektiva, men oljan svarar fortfarande för 96 procent av det totala energibehovet. Mot denna bakgrund anslår EU medel till projektfinansiering genom projekt som exempelvis ELENA och Horizon 2020.

ELENA

Programmet stöder projekt på 30 miljoner EUR eller mer. Mindre projekt som skapas i samband med en stor investering eller infrastrukturutveckling kan också stödjas.

Europeiska investeringsbanken har lanserat ELENA-programmet som är inriktat på transport. EIB stödjer uppstarten av projekt i gröna transporter, vilket bidrar till att minska CO2-utsläppen. Stödet uppgår i många fall till 90 procent av startkostnaderna och ges till bland annat projektledning, rådgivning, förstudier och analyser. Om ett projekt erhåller EIB-stöd kan chanserna öka för att sedan få beviljade medel från  program som Horisont 2020.

Horizon 2020

Horisont 2020 är EU: s största forsknings- och innovationsprogram med en total budget på 80 miljarder. Ett av fokus för Horizon är minskade CO2-utsläpp. Inom Horisont 2020 finns ett ökat fokus på innovativa lösningar för hållbara transportlösningar, särskilt för kollektivtrafik.

 

 

Sven Kastö

Småland-Blekinges Brysselkontor fick fortsatt förtroende som vice ordförande i Östersjönätverket informal Baltic Sea Group (iBSG)

by Sven Kastö

Sven Kastö

EU-kommissionär för reg frågor, C Cretu, fortsätter att betona utv för städer och solidaritet med de fattigaste. Få nyanser där emellan.

by Sven Kastö