"Småland-Blekinges Europakontor i Bryssel är kontaktlänken mellan regionen och Bryssel. Kontoret agerar dörröppnare och är regionens förlängda arm i Bryssel. Den främsta uppgiften är att bevaka regionens intresse i EU-relaterade frågor."

Hur nyttjar vi Erasmus+, programmet om livslångt lärande?

21 juni 2016.

I dagarna släppte Universitets- och högskolerådet ny statistik på hur län och kommuner runt om i landet förhåller sig till varandra gällande antal ansökningar för medel i Erasmus+. I en karta över Sverige går det att finna statistik på antal organisationer per län och kommun som har ansökt om medel samt även hur stor summa de har blivit beviljade. Statistiken sträcker sig från år 2003 fram till år 2015. 
 
Nedan följer en lista på våra läns placeringar i statistiken kring ansökningar till Erasmus+. Statistiken är en sammanställning mellan två olika kategorier under åren 2003 fram till år 2015. Kategorierna som man har tagit fram statistiken på är: Skola inklusive gymnasiet och yrkesutbildning samt vuxnas lärande inklusive eftergymnasialutbildning. 
 
 
 
 
 
*Tabell är hämtad från Universitets-och högskolerådets hemsida den 21/6-2016
 
Från tabell 1 går det att utläsa att Kalmar hamnar i den nedre delen av tabellen (plats 21), Kronoberg på nittonde plats och Jönköping på trettonde plats, gällande ansökningar till Erasmus+ från år 2003-2015. Det går även att få fram statistik på varje kommun i ett län genom att trycka på länet i länken här. I jämförelse med statistiken fram till år 2003 (tabell 2) har alla våra län ökat sina antal ansökningar, vilket är ett bra tecken att vi har börjat arbeta mot rätt riktning och att våra län har blivit bättre på att ansöka till programmet. 
 
Mer aktuellt från Universitets-och högskolerådet är att deras internationella avdelning påbörjat en nystart där man bland annat försöker samordna regionala aktörer och från avdelningens sida försöker man sprida mer kunskap om programmen man förmedlar, såsom Erasmus+. Detta kan ses som en inbjudan till ett närmare samarbete med regionerna från deras sida.
 
Avslutningsvis vill vi att nämna ett exempel från våra regioner där man just nu gjort en ansökan till Erasmus+, nämligen Ljungby kommun. Ansökan gäller volontärtjänster för att stärka arbetslivserfarenheten samt språkkunskaper hos unga i kommunen. Mer om detta läs vidare här.
 
 
 
 

Kulturturism, en underutnyttjad tillgång?

20 juni 2016.

Europa är den mest besökta kontinenten i världen. Mer än 10 % av Europas BNP har sin uppkomst i turistsektorn och den sysselsätter över 25 miljoner människor, vilket gör den till en av de ledande jobbskapande sektorerna. Just kulturturism skapar jobb, dessutom arbete särskilt för unga och mer utsatta människor. I och med detta är turismen både ett sätt genom vilken ekonomin kan växa, och kan även ses som ett verktyg för att bekämpa social utestängning.  
 
I nuläget finns ingen EU-omspännande strategi för turism, men det finns många som kämpar efter att skapa en sådan, och sätta turism på kartan. Europaparlamentet har en specifik grupp som har tagit fram ett turismmanifest för tillväxt och sysselsättning som bland annat diskuterar hur turism ska kunna utnyttjas på bästa sätt. Gruppen menar även att manifestet tvingar kommissionen att fundera på hur turism ur företagssynpunkt ska främjas och hur den kan inkorporeras i Junckerplanen. 
 
Än så länge ligger Europa före utvecklingsländer i andra världsdelar, men enligt trenderna kommer så inte vara fallet länge till. För att Europa ska behålla sin plats den mest besökta turistdestinationen måste vi investera i högkvalificerad service och vara konkurrenskraftiga. Digitaliseringen är ett verktyg som man i högre grad borde dra nytta av och många menar att man ytterligare måste öppna upp för internationell handel för att kunna utnyttja hela tillväxtpotentialen som turismsektorn erbjuder. Det finns också en ökande trend som pekar på en ny typ av turism, man vill inte bara se utan man vill uppleva, något som kan vara värt att beakta nä man ser över sina egna turistattraktioner. 
 
År 2018 är det europeiska året för kulturarv, och inför detta har det under veckan pågått två stora kulturkonferenser där det bland annat har diskuterats hur kulturell turism kan gynna regioner. Nedan följer några goda exempel. 
 
Skottland är ett land med ett mycket rikt kulturarv som innefattar allt ifrån musik, litteratur och museum till slott och höglandsspel. Enligt en undersökning som landet gjort visade det sig att kultur är den näst viktigaste anledningen till varför turister väljer att besöka landet. Dessutom undersöktes det vilka mer specifika kategorier som ligger till bakgrund för valet av destination. Resultaten visade att mat och dryck, tillsammans med kulturarv som till exempel slott, var de viktigaste kategorierna (56 % respektive 57 % röstade för dessa alternativ). 44 % ansåg att utbudet av museum påverkade deras val och 37 % valde en viss destination på grund av den natur som fanns. Man har även ordnat evenemanget ”Homecoming”. Evenemanget syftar alltså främst inte till att locka nya turister utan att attrahera de människor som någon gång har haft regionen som sitt hem, men som på grund av olika orsaker flyttat därifrån. Man menar att detta på många sätt är en lättare metod för att attrahera folk och dra nytta av kulturen i området eftersom dessa personer redan känner en koppling till regionen. Inför evenemanget lade man ner mycket pengar på PR och marknadsföring för att positionera sig och öka synligheten och medvetenheten om Skottland. Resultatet blev att mer än 1000 företag deltog, vilket skapade arbeten, attraherade internationella besökare och ledde till ökade utgifter för turisterna som i och med eventet spenderade mer.
 
Skottland har med sin natur och sina starka traditioner ett starkt kulturarv, men det finns många typer av arv som kan attrahera turister. Kultur kan likaväl vara uppbyggd på abstrakta tillgångar; i Andalusien i Spanien har man dansen Flamenco som en viktig attraktion.  I Tyskland har man istället till exempel valt att bygga upp sitt kulturarv kring Berlinmuren och dess fall, samt gjort en kulturväg som baseras på Luthers reformation av landet.  
 
I Europa finns det dessutom 32 kulturvägar som är certifierade av Europarådet. Dessa vägar måste ha ett kulturellt värde för minst tre länder och ska visa på ett historiskt värde, ett kulturarv eller liknande. Det mest kända exemplet här är kanske Santiago de Compostela, pilgrimsvandringen. Det är inte bara kulturvägar, utan även specifika platser som är viktiga ur ett europeiskt kan ansöka om EU:s kulturarvscertifikat. Det kan till exempel röra sig om museum eller specifika byggnader. Här kan du läsa mer om hur man kan ansöka. 
 
I Bryssel finns det dessutom många nätverk som inriktar som på kultur och turism. En av dessa är RICC (Regionala initiativ för kultur och kreativitet) som arbetar med kulturfrågor i form av innovation och smart specialisering. Ytterligare ett Brysselbaserat nätverk är NESCTour, som inriktar sig på hållbar och konkurrenskraftig turism och arbetar för att påverka finansieringen till samt utformningen och implementeringen av EU:s policy gällande kultur. Nätverket arbetar även för att skapa gränsöverskridande kultursamarbeten och vill positionera EU som en ledande destination för turism. Flera aktörer inom Småland-Blekinge har planer på att engagera sig i NESCTour. 
 
Nedan följer några av de punkter som NESCTour arbetar med, och som förnärvarande är utmaningar men som skulle kunna vändas till möjligheter:
 
*Att kommersialisera kulturvägar- utan att för den delen släppa hållbarhetsperspektivet
*Hur man på ett tillförlitligt sätt kan mäta den påverkan som kulturell turism har
*Hur man på bästa sätt kan dra nytta av digitaliseringen för att öka konkurrenskraften
*Hur EU-medel kan användas för projekt inom kultur och turism- ett seminarium kommer att hållas om detta den 27:e september 2016
*Hur man kan inkorporera regionala kulturella turisminitiativ i samband med det europeiska året för kulturarv- exempelvis med evenemang liknande Skottlands ”Homecoming” 
 

Design Days 2016

17 juni 2016.

ERRIN driver sedan några år tillbaka ett event som heter EU: s Design Days. Lokala och regionala myndigheter, designers, konstruktionsorganisationer, små och medelstora, handelskammare, EU-institutioner, universitet och utbildning leverantörer brukar varje år delta i interaktiva dagar fyllda med design och kreativitet. EU: s Design Days är en unik händelse som gör det möjligt regioner och deras intressenter från hela Europa för att komma samman för att utbyta information och kunskap om mervärdet av att genomföra design som ett verktyg för regional innovation.


Traditionellt är regioner med stark tradition inom utveckling och design så som Lombardiet och Eindhoven engagerade. Årets event äger rum 20 september 2016 i Bryssel.

 

Mer information om program hittar du under de kommande månaderna på http://www.eudesigndays.eu/

EU:s vecka för hållbar energi 13-17 juni samt övergången till hållbar energi

14 juni 2016.

Igår började veckan för att uppmärksamma hållbar energi och projekt kring förnybar energi som anordnas av EU-kommissionen och som kommer att pågå till den 17 juni. Veckan är till för att sammanföra den offentliga sektorn med andra aktörer såsom energibolag, konsumenter och forskningsinstitut. Under veckan kommer det även att delas ut ett pris för ett projekt som på ett innovativt vis bidragit till utvecklingen av den hållbara energin framåt. 
 
EU-kommissionen har som målsättning att få så många medlemsländer som möjligt att övergå till hållbar energi fram till år 2020. Igår deltog Småland Blekinges Brysselkontor i en konferens angående vilket fokus olika aktörer anser övergången ska ha.
 
I maj i år skrev generaldirektören för energi, Dominique Ristori, i sitt nyhetsbrev att kommissionens mål bland annat går ut på att öka tillgången till olika energidistributörer för att kunna erbjuda konsumenter ett så stort utbud och ett så rättvist pris som möjligt. 
 
På konferensen igår redogjorde Mechtild Wörsdörfer från generaldirektoratet för energi mer utförligt om kommissionens synpunkter på energiövergången och att kommissionen gärna ser ett större fokus på konsumenterna och deras rättigheter när det kommer till energifrågan. Efter år 2020 vill kommissionen även arbeta med att sammanföra alla medlemsländernas energipolicy till en gemensam istället för som det ser ut idag, där alla länder har sina egna nationella mål att följa. Vidare nämnde hon även att det finansiella instrumentet EFSI (European found for strategic investment, är ett mycket viktigt instrument för att nå målet med en övergång till hållbar energi inom EU då energisektorn har varit den sektorn som det har gjorts flest investeringar i med hjälp av EFSI.  
 
Regionkommitténs synpunkter kring energiövergången till mer hållbar energi framfördes av Michel Lebrun, som betonade vikten av regionala och lokala aktörer när det kommer till en sådan här omställning. Det är dessa aktörer som i slutskedet ska implementera beslut som tas i energifrågan och de måst då vara handlingskraftiga på att hitta rätt ansvariga och rätt infrastruktur för att göra övergången effektiv. Detta utan att tappa regionernas speciella förutsättningar och viljor att anpassa energiutbudet efter sina specifika regionala profiler.
 
Läs generaldirektörens nyhetsbrev här samt mer om Energy week här
Sven Kastö

Småland-Blekinges Brysselkontor fick fortsatt förtroende som vice ordförande i Östersjönätverket informal Baltic Sea Group (iBSG)

by Sven Kastö

Sven Kastö

EU-kommissionär för reg frågor, C Cretu, fortsätter att betona utv för städer och solidaritet med de fattigaste. Få nyanser där emellan.

by Sven Kastö